Det rådde en stor enighet om sjöfartens betydelse för Sverige när finansutskottet hade ett seminarium om sjöfarten. Men vad är prioriterat och hur ska det finansieras? Där gick åsikterna mer isär.
I mitten av januari arrangerade Blå Tillväxt ett digitalt seminarium för finansutskottet för att uppmärksamma dem på sjöfartens prioriterade frågor. Blå Tillväxt är ett samarbete mellan Sjöbefälsföreningen, Seko sjöfolk och Svensk sjöfart, och seminariet leddes av Svensk sjöfarts vd Rikard Engström. Alla åtta riksdagspartier deltog. Blå Tillväxt har tidigare arrangerat seminarier för Trafikutskottet, som har sjöfarten som sin fråga. Men trots att ledamöterna i Trafikutskottet varit relativt eniga om sjöfartens betydelse och vikten av åtgärder så händer det väldigt lite. Därför beslöt sig Blå Tillväxt för att kontakta de som sitter på pengarna – finansutskottet. Temat för seminariet var ”Vilka finanspolitiska åtgärder krävs för en hållbar återstart?”
– Vi pratar om en återstart av Sverige efter Corona. Men för att vi ska få till en hållbar återstart måste det finnas något att återstarta. Den svenskflaggade handelsflottan är oroväckande liten och utvecklingen går inte åt rätt håll. Vi har stått och stampat på runt 100 fartyg, och det blir inte bättre, vilket är oroväckande, sa Rikard Engström i sitt inledningstal.
Höga ambitioner
Den första frågan till politikerna rörde deras ambitioner för svensk sjöfart. Alla partier hävdade att de har höga ambitioner. Gunilla Carlsson från Socialdemokraterna redogjorde för vad regeringen hittills har gjort, som tillfälligt sjöfartsstöd, korttidspermitteringar, införandet av tonnageskatten, ambitionen att flytta mer gods från väg till sjöfart och satsningar på forskning och innovation. Oppositionspartierna gick längre i sina åtgärder:
– Det finns skäl till ett stort mått av självkritik, andra länder har lyckats bättre med sjöfarten. Sjöfarten kommer att spela en stor roll i omställningen. Vi har skäl att göra en översyn med tanke på utflaggningarna, sa Edward Riedl (M).
– Från politiskt håll ska vi inte favorisera ett transportslag, utan sträva mot konkurrensneutralitet mellan transportslagen och mellan andra länder. Idag råder inte det, då behöver vi gå in och titta på de avgifter som finns, till exempel till Sjöfartsverket, sa Oscar Sjöstedt (SD).
– Svensk sjöfart är nödvändig i klimatomställningen. Vi föreslog halverade farledsavgifter under pandemin, vi vill förstärka inlandssjöfarten, ha goda arbetsvillkor, se över cabotagereglerna och öka det statliga ansvaret. Sjöfarten missgynnas idag av höga avgifter, sa Ulla Andersson (V).
Pengarna ska tas någon annanstans
Nästa fråga rörde Sjöfartsverket. Idag finansieras Sjöfartsverket till stor del genom avgifter från branschen, vilket missgynnar sjöfarten gentemot andra trafikslag. Sjöfartsverket har aviserat en höjning av avgifterna för att få ihop sin ekonomi.
– Jag vet att det finns en politisk majoritet i Trafikutskottet för att se över Sjöfartsverkets organisation och inte minst avgifterna. Men vi som socialdemokrater har inte gått med på det tillkännagivandet. Skulle man göra en förändring, att det ska komma anslag från staten för att finansiera Sjöfartsverket, då ska de pengarna tas någon annanstans, sa Gunilla Carlsson (S).
Men de andra partierna var betydligt mer kritiska mot Sjöfartsverkets finansieringsmodell.
– Jag minns när Alliansregeringen införde det här, att de olika transportslagen skulle stå för sin egen tillsynskostnad. Den idén var väl bra i teorin, men vi moderater har påbörjat en resa att ta oss ifrån det vi gjorde då. Jag tror att det blev olyckligt, inom flera transportslag, likaså för flyget har det blivit konstigt. Jag tror att man måste förändra det här om man vill få en förflyttning till sjöfarten från andra transportslag, sa Edward Riedl (M).
– Jag är osäker på om Sjöfartsverket ska vara ett affärsverk. Banverket var inte ett affärsverk. Sverige har bara tre affärsverk kvar, övriga är anslagsfinansierade myndigheter. Och jag förstår inte varför vi ska ha det på det här sättet. Om man skulle anslagsfinansiera så skulle det stärka konkurrenskraften, sa Oscar Sjöstedt (SD).
– Generellt vill vi knyta den här typen av avgifter till miljösatsningar. Jag tycker att det är självklart att inte lägga på mer börda och höja avgifterna när rederierna redan har det tufft, sa Magnus Ek (C).
– Utskottsinitiativet var det vi som tog initiativ till. Vi tycker att sjöfarten är missgynnade och att det behövs en stor översyn. Till exempel när det gäller isbrytningen så är det något som andra trafikslag får betalt. Det behövs en större anslagsfinansiering, sa Ulla Andersson (V).
– Vi i KD var också med och drev igenom det här i Trafikutskottet. Farledsavgifterna är udda i ett internationellt perspektiv. Fram tills att den är gjord måste vi se till att miljörabatterna fungerar, sa Jakob Forssmed (KD).
– Sjöfartsverkets ekonomiska problem har funnits under en tid, de är strukturella, vilket gör att det kan behövas en översyn. Vi i MP är öppna för en översyn, sa Karolina Skog (MP).
När blir utvärderingen?
Den sista punkten var Blå Tillväxt prioriterade frågor: att införa en tonnageskatt 2.0, att byta ut stämpelskatten mot en stämpelavgift och att återställa nettomodellen. Frågan var hur partierna tänkte jobba med dessa frågor.
– Jag drev frågan om tonnageskatten, vi fick den genomförd. Vi får se när utvärderingen blir. Då kommer frågan om nettomodellen in, det hänger ihop. Angående stämpelskatt så har vi inte gått ut och sagt att vi vill det, men det är något man kan titta över samtidigt, sa Gunilla Carlsson (S).
– Ska man få inflaggningar så måste man säkerställa ekonomiska villkor för att det ska kunna ske. Tonnageskatten ska utvecklas, sa Edward Riedl (M).
– Vi är positiva till tonnageskatten och en utvidgning av den. Vi har drivit på för att slopa stämpelskatten. Det är ironiskt att höra av regeringen att de vill ha inflaggningar, men gör de det åker de på världens skattesmäll, sa Oscar Sjöstedt (SD).
– Vi tycker att Sverige borde göra mer för sjöfarten, till exempel sänkta farledsavgifter. Vi vill ha en utvärdering av tonnageskatten. Vad gäller stämpelskatt så har vi inte tagit ställning, men vi lutar åt en avgift. Nettostödet, vi förstår att näringen blir lite ilsk. Det handlar inte om så mycket pengar för staten, men förtroendet. Staten behöver ta ett större ansvar, sa Ulla Andersson (V).
– Vi har också undrat över när tonnageskatten ska utredas, vi undrar hur många år ”några år” är? Vi behöver göra det här nu! Vi har inte tagit ställning till stämpelskatten, men det behövs en översyn. Nettomodellen, där vill vi återställa nivån, sa Jakob Forssmed (KD).
– Det här är en framtidsfråga för Sverige, att få konkurrenskraftiga skattevillkor för sjöfarten.Vi tycker att det är tid för en utredning kring tonnageskatten, stämpelskatten och nettomodellen, sa Mats Persson (L).
Ingen ska behöva leva i ovisshet
Sjöbefälsföreningens vd Mikael Huss avslutade seminariet med ett medskick till finansutskottet angående de problem som vissa av Sjöbefälsföreningens medlemmar har haft med Skatteverkets hårdare tolkningar av 183-dagsregeln.
– Sedan EU-inträdet har vissa justeringar måst göras i skattelagstiftningen, dock anser vi inom branschen att Skatteverkets tolkningar gått alldeles för långt. Tolkningarna är idag så oförutsägbara att ingen svensk arbetsgivare törs anställa en svensk sjöman och på samma sätt törs ingen svensk sjöman ta ett erbjudande om ett arbete på ett utlandsflaggat fartyg. Ingen ska behöva leva i ovisshet om en så viktig detalj som din vardagsekonomi. Detta är ett stort hinder för branschen och hämmande både avseende rekrytering och arbetsmarknad, sa Mikael Huss.
Vill du se hela seminariet? Klicka här för att komma till inspelningen.